tisdag 8 mars 2016

Motion minskar hunger mer än diet

Forskare vid Loughborough University har funnit att motion är effektivare än diet för att begränsa daglig kaloriförbrukning.

Forskarna studerade kvinnors hormonella, psykologiska och beteendemässiga svar på motion och diet under loppet av nio timmar. Syftet var att se skillnader mellan könen och mellan motion och diet.


När kaloriunderskott uppnåddes genom diet, visade de kvinnliga deltagarna ökade nivåer av hungerhormonet ghrelin och lägre nivåer av en det hungerdämpande hormonet peptid YY. De åt också nästan en tredjedel mer från en buffé efter diet jämfört med när samma kaloriunderskott skapades genom motion. Deltagarna i studien åt i genomsnitt 944 kalorier efter diet jämfört med 660 kalorier efter motion.

Resultaten motsäger tidigare studier som tyder på motion gör människor hungrigare. Enligt forskarna ger denna studie ett värdefullt bidrag till debatten om kost och motion. Motion dämpar hunger, åtminstone inom nio timmar. Vad som händer på längre sikt kräver nya studier.


måndag 7 mars 2016

Genombrott i kampen mot cancer

Forskare har gjort en banbrytande upptäckt hos cancertumörer som tyder på att de kan förgöra sig själva. Det öppnar för helt nya behandlingar för att bekämpa cancer, även i slutstadier av sjukdomen.

När en tumör utvecklas genomgår den flera förändringar och unika mutationer uppstår i olika delar av tumören. Genom att analysera data från hundratals patienter med lung- och hudcancer från tidigare studier fann forskarna att tumörer som sprider sig bär på ett antal biologiska ”flaggor” som immunförsvaret lärt sig att attackera.


Flaggorna, som visas som ytproteiner, finns bara på cancerceller och det innebär att de är perfekta mål för nya behandlingsmetoder. Redan nu har sådana behandlingar av immunsystemet gett mycket lovande resultat för bland annat hudcancer.

Innan terapin kan införas i cancervården återstår dock många studier. Forskarna hoppas kunna genomföra den första mänskliga studien på patienter med lungcancer under de närmaste 2-3 åren. 

Källa: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/troligt-genombrott-for-behandling-av-cancertumorer/

söndag 6 mars 2016

Kaffe och MS

Ny forskning visar att fyra koppar kaffe om dagen är kopplad till en minskad risk för multipel skleros (MS).

Kopplingen mellan kaffe och MS grundas på två representativa befolkningsundersökningar, en svensk och en amerikansk som omfattar 1620 resp 1159 personer med MS. I båda studierna utfrågades deltagarna om sina kaffevanor. Forskare tog sedan denna information och beräknade kaffekonsumtionen före och efter MS och jämförde med friska kontrollgrupper.

Resultaten visade en högre risk för MS bland de som dricker färre koppar kaffe i båda studierna, även efter kontroll för andra potentiellt relevanta faktorer som rökning och vikt. Ju mer kaffe, desto lägre lägre risk för MS.

Tidigare djurstudier har pekat ut koffein som skydd mot neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers och Parkinsons. Ytterligare forskning kan visa om koffein även skyddar mot MS.

fredag 4 mars 2016

Proteiner mättar mest

Vad är det som gör oss mest mätta? Är det fett, kolhydrater eller proteiner? Det finns lika många svar på den frågan som det finns dieter, men en ny studie som gått igenom flera studier kanske kan räta ut frågetecknen. Genom att sammanställa och analysera flera studier drog forskarna slutsatsen att protein är mest mättande på kort sikt. Även måttligt högre mängder protein håller hungern borta mellan måltiderna. Däremot är det oklart om detta också gäller på lång sikt.


I praktiken betyder det att man bör äta små mängder protein under dagen för att undvika hungerkänslor, inte minst när man håller sig till en diet. Livsmedel rika på protein är t ex mejeriprodukter, kött, fisk, fågel, baljväxter.

Källa: Dhillon J, Craig BA, Leidy HJ, et al. The effects of increased protein intake on fullness: A meta-analysis and its limitations. Journal of the Academy of Nutrition and Dietetics. 2016.

lördag 27 februari 2016

Långa människor lever kortare liv

Lever långa människor kortare liv än korta människor? Svaret på den frågan är ja. I en studie på längdskidåkare, som i snitt är 15 cm kortare än basketspelare, såg man att de levde sju år längre. Man vet också att hundraåriga japaner i snitt är en decimeter kortare än de japaner som bara blir 75 år.

Kroppslängd verkar framför allt öka risken för cancer. En studie från Karolinska Institutet och Stockholms universitet visade att längden är en riskfaktor för cancer. Genom att följa 5,5 miljoner män och kvinnor mellan 1938 och 1991, fann forskarna att för varje ytterligare decimeter ökade cancerrisken med 18 procent för kvinnor och 11 procent för män.


Att vara lång är ett ideal för män. Men längden påverkar också antalet celler i våra kroppar, liksom storleken på våra organ. Och detta kan ha en stor effekt på vår hälsa. Fler celler ökar risken för cancer. Ett större hjärta kan leda till olika komplikationer, som hjärtsvikt, blodproppar och plötslig död. Längre personer har också en större risk för respiratoriska sjukdomar, kanske för att deras lungor inte fungerar lika effektivt som hos kortare personer.

Så det finns fördelar med att vara kort och det finns fördelar med att vara lång. Det finns även nackdelar.

måndag 22 februari 2016

Hälften av alla människor närsynta 2050

Halva jordens befolkning (ca 5 miljarder personer) kommer att vara närsynta 2050, varav en femtedel med en signifikant ökad risk för blindhet om den nuvarande trenden fortsätter, visar en ny studie.




Den snabba ökningen av närsynthet globalt tillskrivs livsstilsförändringar till följd av en kombination av minskad tid utomhus och en ökad mängd aktiviteter och arbeten som utförs på nära håll. Lösningen på problemet är alltså att vara mer utomhus i ljus och att göra fler avbrott när man stirrar in i en bildskärm. Ögat styrs av muskler och om dessa muskler inte används, ökar risken för närsynthet.

Källa: http://dx.doi.org/10.1016/j.ophtha.2016.01.006

fredag 19 februari 2016

Ny lovande behandling av cancer

En ny experimentell behandling som använder kroppens egna naturliga försvarssystem för att angripa cancertumörer, har lyckats med vad både kemoterapi och benmärgstransplantation har misslyckats med att göra: att sätta kronisk blodcancer i remission.

Behandlingen innebär att T-celler, som omringar och förstör främmande inkräktare som bakterier eller virus, används för att angripa tumörer. Historiskt sett har cancerceller vuxit för fort för T-celler för att de ska fungera som ett effektivt försvar, och cancerceller kan också lura T-celler att tro att de är en frisk del av kroppen i motsats till en cancersvulst som måste stoppas.



Men i experimentella behandlingar vid Fred Hutchinson Cancer Research Center i Seattle, visar att det går att lära T-celler att bättre känna igen och eliminera cancerceller på kort tid, så att cancer kan bekämpas.

Preliminära resultat visar att 93 procent av 29 cancerpatienter med tidigare obotlig akut lymfatisk leukemi har gått in fullständig remission efter denna immuncellterapi. Ytterligare 65 procent av 30 personer med non-Hodgkins lymfom har också gått i remission. Totalt har nästan 100 patienter behandlats med T-cell terapi.

Testerna är fortfarande i ett tidigt stadium och har ännu inte publicerats i någon vetenskaplig tidskrift, men forskarna hoppas att tekniken kan bli tillgängliga för allmänheten inom några år.